Därför firar vi nationaldagen i dag

Hur uppkom nationaldagen och vad är det vi firar egentligen?

Mia Martelleur

Kl.13:55, 6 juni, 2017

Därför firar vi nationaldagen i dag
Montage: Pixabay

Sverige har inofficiellt firat nationaldagen sedan 1890-talet. Nationaldagen kom till på grund av att våra grannländer, Danmark och Norge, redan hade en sådan tradition. Det hela kändes inte lika aktuellt i Sverige, men det blev tal om saken vilket gjorde att firandet sakta tog form här med.

År 1916 instiftades dagen som Svenska flaggans dag men först 1983 blev dagen officiellt Sveriges nationaldag. Sedan 2005 har dagen också varit en officiell helgdag.

LÄS MER: QUIZ: Vad kan du om Sveriges nationaldag?

Flaggorna var ett tidigt inslag i firandet, men bara några år innan dagen firades för första gången så var det ytterst ovanligt att använda svenska flaggan på land. År 1873 hissades flaggan för första gången på det kungliga slottet och möttes då av skarp kritik från omgivningen. Det ansågs nämligen att flaggor hörde till sjöss. Men efter att kungahuset börjat med svenska flaggan, så spred dig trenden till prästgårdar, järnvägsstationer, skolgårdar. Snart var flaggningen allmän och i dag är det mer regel än undantag.

Det hör till att nationaldagen firas på en speciell dag, som har historisk koppling till landet. Men i Sverige var det svårt att hitta rätt dag och historia.  Det slutade med att vi firar nationaldagen dels på grund av att det ska vara den dag då Gustav Vasa kröntes till kung över Sverige år 1523, och dels på grund av år 1809 då Sverige införde en ny författning som lade grunden till det demokratiska samhälle vi har i dag.

Anledningen till att det blev den 6 juni, den så kallade Gustafdagen – efter Gustav Vasas kröning, ska vara för att grundaren av Nordiska museet och Skansen, Artur Hazelius, på 1980-talet ställde till med en vårfest, vars sista dag ska ha infallit den 5 juni. Enligt Nordiska museet kallade han denna dag för ”en nationalfest till firande av våra historiska minnen imorgon tisdag den 6 juni”.

Nu för tiden är det även vanligt i många kommuner att på nationaldagen fira och välkomna de nya medborgarna till kommunen.

Fakta: Nordiska Museet och Nationaldagen.se

 

Läsarkommentarer

Du är personligt ansvarig för innehållet i din kommentar. Läs diskussionsregler här.

Nästa artikel

Experten: ”Dessa nyårslöften ska du fokusera på”

På listan över de populäraste nyårslöftena bland svenskarna finns flera saker som innebär att man ska sluta med något.

Magnus Jansson

Kl.15:51, 1 januari, 2018

Experten: ”Dessa nyårslöften ska du fokusera på”
Att resa och besöka ett nytt land ligger högt upp på listan av nyårslöften. Foto: Pixabay

Nytt år, nya möjligheter? Om du har avgett något nyårslöfte inför 2018 så är du inte direkt ensam i landet. Men det finns olika sorters löften.

En ny europeisk studie från Canon, genomförd av undersökningsföretaget OnePoll, visar att mer än hälften av alla svenskar kommer avge ett nyårslöfte som innebär att de ska sluta med något eller skära ned på saker.

De populäraste nyårslöftena i Sverige enligt studien:

1. Gå ner i vikt (44 %)
2. Sluta äta ohälsosam mat (19,5 %)
3. Lära sig något nytt (16,5 %)
4. Besöka ett nytt land (15 %)
5. Vara mer ute i naturen (14 %)

Experter menar däremot att nyårslöften av positiv karaktär, exempelvis att börja med något eller pröva något nytt, bidrar till ett lyckligare kommande år.

–  Forskningen visar att i det långa loppet så blir människor lyckligare av minnesvärda händelser som konserter, resor eller semestrar, snarare än materiella ting. Att minnas de där speciella stunderna hjälper dig återskapa en positiv känsla och förlänger den positiva effekten, säger Simone Schnall, forskare inom psykologi och beteendevetenskap vid universitetet i Cambridge.

Fem tips på bra nyårslöften från Simone Schnall:

* Uppleva något nytt.
* Komma ut ur din ”comfort zone”.
* Lära dig ett nytt hantverk.
* Vara mer ute i naturen.
* Spendera mer tid med någon du tycker om.

Fakta



Fakta om undersökningen: 

Undersökningen genomfördes bland 11 000 vuxna i Storbritannien, Tyskland, Frankrike, Spanien, Italien, Nederländerna, Finland, Norge, Danmark och Sverige. I Sverige har 1000 personer deltagit i undersökningen. Undersökningen genomfördes mellan 23:e augusti och 7 september 2017. Onepoll är medlemmar i undersökningsföretagens globala organisation ESOMAR och anlitar medlemmar från Materials Research Society.

Läsarkommentarer

Du är personligt ansvarig för innehållet i din kommentar. Läs diskussionsregler här.

Nästa artikel

LISTA: De här sakerna ska finnas i bilen under vintern

Med de här prylarna kan du undvika många jobbiga situationer i trafiken.

Magnus Jansson

Kl.15:56, 25 december, 2017

LISTA: De här sakerna ska finnas i bilen under vintern
Foto: Hanna Thulin

Snö, kyla och hala väglag. Att köra bil under vintern ställer ofta höga krav på både bil och förare. Det är många saker som man bör ha koll på och en välutrustad bil kan förhindra många jobbiga situationer.

Här är en del saker och tips som kan vara bra att veta – och saker som din bil bör vara utrustad med.

Tryck och mönster på vinterdäck
Från första december till 31 mars är det lag på vinterdäck. Däcken ska också ha ett spårdjup på minst fem millimeter och gärna ett bra däcktryck. För lågt däcktryck ökar bränsleförbrukningen och däckslitaget.

Varningstriangel
Ska alltid finnas i bilen – oavsett årstid. Helst ska den vara lättåtkomlig och ställas upp minst 50 steg från bilen om olyckan är framme.

Reflexväst
En säkerhetsdetalj som kan visa sig vara väldigt viktig. Använd alltid reflexvästen när du befinner dig utanför bilen.

Spolarvätska
Hellre lite för stark sådan, än att den bara håller för ett fåtal minusgrader. Spola igenom så att etanolen (antifrysmedlet) når ut i munstyckena.

Isskrapa/snöborste
Oumbärliga verktyg, allra helst när det gäller att få bilen körklar efter en snöig natt eller liknande.

Snöskyffel
En skön hjälpreda att ha ifall olyckan är framme och du kört fast. Men också bra att ha om du står parkerad och blir ”inplogad” av en plogbil.

Grus
En flaska eller behållare fylld med grus, singel eller sand kan göra stor nytta vid en fastkörning. Eller om det bara uppstår problem på en isig parkering. Strö vid drivhjulen så ökar chanserna till att komma loss.

Mössa & vantar
Nödvändigt för att hålla värmen om du måste lämna bilen. Arbetshandskar är inte heller en dum idé.

Startkablar
Har bilen ett svagt batteri så är det högst troligt att det börjar krångla när det är kallt. Den röda kabeln kopplas till pluspoolen på respektive bils batteri. Den svarta kabeln ska sättas på givarbilens batteri och på någon – inte isolerad – metalldel på motorn eller karossen på den bil som behöver hjälp.

Bogserlina
Perfekt att ha ifall bilen behöver draghjälp, antingen vid bogsering eller fastkörning.

Ficklampa
Lämpligt att alltid ha i bilen, men särskilt under mörka vinterkvällar när det gäller att synas om du blivit stillastående.

Mobilladdare
Många av de moderna mobiltelefonerna drar mycket ström och batterikapaciteten minskar med åldern. Tänk på att ha gott om batteri när du ska ut och köra längre sträckor, eller se till att ha med dig en laddare.

Något ätbart
Lättare mellanmål i form av frukt, choklad eller liknande. Om bilen blir stillastående i väntan på hjälp kan det vara skönt att ha ifall hungern gör sig påmind. Särskilt om det finns barn med i sällskapet.

Läsarkommentarer

Du är personligt ansvarig för innehållet i din kommentar. Läs diskussionsregler här.

Nästa artikel

LISTA: Här är yrkena där du lättast får jobb

Arbetsförmedlingen har gjort en prognos för 2017 och första halvåret 2018.

Magnus Jansson

Kl.08:43, 15 november, 2017

LISTA: Här är yrkena där du lättast får jobb
Foto: Petter Arvidson/BILDBYRÅN

Letar du nytt jobb? Då kan det vara bra att veta var det finns.

Arbetsförmedlingen har tagit fram en rapport som visar vilka yrkesgrupper som är i störst behov av ny arbetskraft. Prognosen gäller under 2017 och det första halvåret 2018. Syftet med rapporten, som är en sammanfattning av Arbetsförmedlingens yrkesprognoser, är att ge en bild av utvecklingen från ett yrkesmässigt perspektiv.

Yrken där det råder minst konkurrens om jobben:

Förskollärare
Specialistsjuksköterskor inom allmän/akut hälso- & sjukvård
Sjuksköterskor (grundutbildade)
Speciallärare
Lärare
Grundskollärare och Lärare i yrkesämnen
Läkare
Mjukvaru- och systemutvecklare
Systemanalytiker och IT-arkitekter
Civilingenjörsyrken inom elektroteknik
Civilingenjörsyrken inom maskinteknik
Civilingenjörsyrken inom bygg och anläggning
Barnmorskor
Socialsekreterare
Biomedicinska analytiker
Tandläkare
Övriga utbildningsnivåer
Kockar och kallskänkor
VVS-montörer
Byggnads- och ventilationsplåtslagare
Undersköterskor, hemtjänst och äldreboende
Installations- och serviceelektriker
Motorfordonsmekaniker och fordonsreparatörer
Lastbilsförare
Kyl- och värmepumpstekniker
Industrielektriker
Murare

Arbetsförmedlingen har även undersökt det motsatta – nämligen yrken där det kommer vara svårt att få jobb. Några av yrkena på den listan är fotograf, grafisk formgivare, journalist, banktjänsteman, butikssäljare, kontorsassistenter ock kontorsreceptionister.

 

Läsarkommentarer

Du är personligt ansvarig för innehållet i din kommentar. Läs diskussionsregler här.

Nästa artikel

Därför firar vi Alla helgons dag

På lördag är det Alla helgons dag och på söndag är det Alla själars dag. Därför firar vi högtiden.

Redaktionen 24Sverige.se

Kl.13:59, 4 november, 2017

Därför firar vi Alla helgons dag
Foto: Wikipedia Commons

Sedan 1953 är Alla helgons dag en allmän helgdag i Sverige. Dagen firas alltid lördagen mellan den 31 oktober och 6 november, och i år infaller dagen alltså den 4 november. Dagen firas för att uppmärksamma alla helgon, både kända som okända.

Svenska kyrkan skriver att det var Ludvig den fromme som år 855 beslöt att alla helgon som inte hade en egen festdag skulle få en gemensam dag. Men det var under 1900-talet som dagen fick större betydelse i Sverige och under efterkrigstiden började man tända ljus på gravarna.

Att det heter Alla helgons dag betyder inte att personer går till kyrkan för att bara minnas kända helgon som Heliga Birgitta och Lucia, utan de flesta tänker på sina nära och kära som inte längre finns bland oss. Men egentligen infinner sig dagen då vi ska tänka på våra anhöriga under söndagen, som kallas Alla själars dag.

Läsarkommentarer

Du är personligt ansvarig för innehållet i din kommentar. Läs diskussionsregler här.

Nästa artikel

Larmades om brand i tvättstuga – var en brinnande stol

Räddningstjänsten larmades om branden vid 21:37.

Magnus Jansson

Kl.21:52, 1 november, 2017

Larmades om brand i tvättstuga – var en brinnande stol
Arkivfoto: Casper Johansson

Vid 21:37 larmade SOS alarm om en brand i en tvättstuga på Syster Jennys väg i Trelleborg. På plats visade det sig vara en stol som stod i brand.

– Det kom in som en brand i en fristående tvättstuga. Men när de kom dit så är det en kontorsstol utomhus. Ingenting annat har brunnit, säger Torbjörn Krokström, inre befäl vid räddningstjänsten Syd.

Branden var enkel att hantera för räddningspersonalen och de kunde lämna platsen relativt omgående.

 

Läsarkommentarer

Du är personligt ansvarig för innehållet i din kommentar. Läs diskussionsregler här.

Stäng